Min röst har brustit, drömmar med. Min tröst har lyckats gömma sig, o så många mål man aldrig når, men det e helt OK, ändå.

Lillbroshan och hans lag spelade en rejält brunkig kvartsfinal i lera och spöregn. Syskonen och föräldrarna stod med marackas, vuvuzelan och gud vet allt. Men det räckte tyvärr inte, och laget gick lunkandes hem med en förlust i ryggsäcken. På eftermiddan drog vi några stycken och körde go'kart. Det var lite läskigt stundtals och satan vad det gick fort! Men trots allt så var det faktiskt riktigt, riktigt kul. Alla gick nästan hem oskadda. Förutom Pelles svullna, antagligen kraftigt stukade, finger.
Idag är det sista kvällen här i Danmark och eftersom det i återigen regnar så blir det antagligen film ikväll. Hoppas ni alla har det bra. Puss puss, Alice.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0