Denna kära Måndag börjar med...
...att jag vaknar 09.30 och inser att mitt teori prov för moped börjar om precis en timme. Paniken slår till med storm och jag klär på mig, ringer min far i all panik och säger hjääääääääälp, jag har försovit meej..!! Men ett svar med något irriterad ton säger han "jag hämat dig väl då...".
Jag hinner fram precis i tid och tänker, yes nu hade jag tur! kanske fortsätter turen och jag klarar provet?
Men icke sa nicke. Datorn meddelar icke godkänt nu för tredje gången men 51 poäng. 52 är godkänt, så surt är bara förnamnet. När den (fula, jobbiga,bajsiga) receptionisten säger "det finns först en ledig tid för omprov nu den andra septeeeeeember", trodde jag seriöst att jag skulle koka sönder.
Men, men, men. Jag hade lite tur trots allt.
Medans vi stod och pratade säger (den nu helt plötsligt mycket söta, snälla, inte alls bajsiga) receptionisten. "nämen, titta här! vi fick precis ett återbud imorn, så vill du boka tid imorn 11.45?"
Jag lämnar byggnaden, något irriterad, men ändå lite smått glad med tanke på det senaste beskedet. Jag sätter på mig hörlurarna och sätter på Linnros - 25 (låten ovanför) och plötsligt blir jag väldigt glad. Nästan så glad att jag skrattar. Det finns ju fler saker man kan irritera sig på än ett enda jäkla poäng på ett prov.
Kommentarer
Trackback
